I början av juli gav sig tre tappra paddlare av mot Göteborg, ledda av Christina Ingemarsdotter. De hade sex dagar på sig men började turen i hård vind som gav dem lite andra förutsättningar än vanligt. Här berättar Katharina om strapatserna och en tur som hon kommer minnas resten av livet.
I regn och vind kurade vi på kontoret, det ”Blå Slottet”, för att prata genom och planera den kommande turen mot Göteborg. Skulle vi verkligen kunna ta oss iväg i västlig vind med 14 m/s och 24 m/s i byarna? Valet föll på att först paddla norrut och sen gå söder ut på baksidan av Skaftö. När himlen sprack upp och solen började skina, var vi redo att ge oss iväg.
Under Christinas fantastiska ledning och med mycket fokus tog vi oss runt Skaftö med en övernattning på Blåbergsholmen. Men den tredje dagen fick vi ge vika för vinden. Knappt två kilometer söder om vår startpunkt blev vi inblåsta på ön Jonsborg och tillbringade en dag med att utforska ön, läsa och vila upp oss inför de kommande dagarna.
Sedan kom tre härliga, långa paddeldagar. Precis som vi hade även alla andra båtägare längtat efter att få komma ut på havet. Vi höll oss därför undan farlederna så mycket som möjligt, paddlade ibland i stilla vatten mellan småskär och ibland längre ut i stora böljande vågor. Vi passerade pittoreska västkustbyar med vita hus och röda sjöbodar, Christina berättade om byarna och områdenas historia och i Marstrand åt vi en glass. Vi fick fantastisk god mat som höll oss på gott humör, tältade på vackra öar och (de som ville) började dagen med ett morgondopp.
De sista timarna av turen byttes den stilla naturen mot inloppet till Göteborgs hamn. Vi fick sällskap av enorma färjor och skepp, såg på när stora containrar likt legoklossar jämfört med båtarna lastades och närmade oss sakta vårt mål, Älvborgsbron och Röda sten.
Vi välkommandes av hurrarop från Clara och Lotta som hämtade upp oss och fick många nyfikna blickar av förbipasserande som njöt av sommarkvällen. Vilken tur och vilka upplevelser vi fick vara med om!
/Katharina Bömer-Schulte